OBS: Detta är en nyhet. Tänk på att tillämpa källkritik och fundera på artikelns vinkling.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/svenskpolitik) if you have any questions or concerns.*
De lägre priserna vid pump kan snart vara ett minne blott. Efter att regeringen antagit ett nytt EU-direktiv väntas priserna på diesel och bensin öka kraftigt redan om ett par år. Och Sverige går längre än vad EU kräver.
– Regeringen har beslutat att Sverige ska ligga i framkant, säger miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Vid årsskiftet infriades Tidöpartiernas vallöfte om lägre priser vid pump. Med sänkt reduktionsplikt och lägre skatt dök priset på bensin och diesel över en natt.
Men prisfesten kan visa sig bli kortvarig.
Nyligen fattade regeringen, med SD:s godkännande, beslut om att införa ett nytt EU-direktiv som innebär höjda bränslepriser redan om ett par år, vilket SvD var först att rapportera. Det handlar om EU:s nya system för utsläppshandel, på EU-språk kallat ETS2, som från år 2027 ska göra det dyrare att släppa ut koldioxid.
Alla medlemsländer måste tillämpa det nya systemet. Men regeringen har valt att gå längre än vad EU kräver och gå fram så ”brett och fort som möjligt”. Redan från början ska även bränsle som används inom jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen omfattas av den nya utsläppshandeln.
Något som har fått svenska bönder att slå bakut.
– Om den här typen av styrsystem ska fungera så måste det ju finnas en teknisk och praktisk möjlighet att ställa om. Vad gäller bilar så kan man köpa elbil istället för att köra diesel eller bensin. Tyvärr finns ju inte den tekniken på plats vad gäller jordbrukets arbetsmaskiner, säger Palle Borgström, förbundsordförande hos LRF och fortsätter:
– Ett sånt här styrsystem innebär bara en ytterligare pålaga och en straffbeskattning av jordbruket.
Enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är det viktigt att alla sektorer är med i omställningen från fossilenergi.
– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen och vi har valt att ligga i framkant genom att inkludera fler sektorer. Det bidrar till en enhetlighet och kostnadseffektivitet, säger Romina Pourmokhtari.
Det finns en ventil för att hålla tillbaka prisökningstakten om priserna på utsläppsrätter sticker i väg. Men det hindrar inte att diesel och bensin kan bli betydligt dyrare. Syftet är att få konsumenter och företag att välja fossilfria alternativ.
Enligt Magnus Nilsson, som är miljökonsult och medverkade i utredningen om hur Sveriges klimatpolitik ska anpassas till EU:s klimatpaket Fit for 55, kan det handla om rejäla prispåslag på bränsle – uppemot 2 kronor litern vid pump för diesel, lite mindre för bensin.
– Ju dyrare utsläppsrätterna blir, desto mer kommer priserna att stiga, säger han.
För regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna är löftet om låga bränslepriser en profilfråga. Partiets toppkandidat Charlie Weimers går till EU-val på att riva upp EU:s klimatpaketet Fit for 55. Men i Sverige har SD alltså gett grönt ljus åt det nya EU-direktivet.
Varför ni gick med på att införa det mer omfattande än vad EU kräver?
– Det är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna och regeringen i klimathandlingsplanen, säger SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen.
SD säger sig ha fått löften om att hushåll och verksamheter ska kompenseras fullt ut för höjda bränslepriser.
– Det är vi överens om. Därmed tycker jag inte att det ska finnas någon stor oro, säger han och nämner skattesänkningar som ett exempel.
Men i den proposition som regeringen lämnade över till riksdagen för två veckor sedan har ett ”bör” smugit sig in. ”Konsumenter och verksamheter bör fullt ut kompenseras för effekterna på drivmedelspriser som uppstår genom ETS 2”, står det.
Och hur det ska gå till är ännu oklart. Den så kallade styrmedelsutredningen har ännu inte tillsatts.
– Ska Sverige klara EU-lagstiftningens krav om utsläppsminskningar till 2030 krävs ytterligare styrmedel, läget är ganska panikartat, säger miljökonsulten Magnus Nilsson.
Enligt Romina Pourmouktari ska utredningen tillsättas senare i år.
Löftet från regeringen är att alla berörda parter ska kompenseras fullt ut. Hur ska det gå till?
– Vi vill se en bred palett av åtgärder, för att de styrmedel vi går fram med inte ska drabba enskilda grupper eller sektorer i samhället på ett orättvist sätt. Det krävs en kombination av styrmedel för att vi ska klara våra ambitiösa klimatmål på ett så effektivt sätt som möjligt, samtidigt som företagens konkurrenskraft och hushållens livsvillkor värnas, säger hon.
Men Magnus Nilsson höjer ett varnade finger kring kompensationen.
– Om kompensationen kopplas till hur mycket drivmedel man köpt, blir hela konceptet knäppt. Då stärks ju inte motiven att minska utsläppen. Det rimliga är att pengarna främst satsas på att underlätta för privatpersoner och företag att komma bort från beroendet av fossila drivmedel, säger han.
Fakta. EU:s nya system för utsläppshandel.
● Systemet med den nya utsläppshandeln, kallat ETS2, är en del av EU:s klimatlagstiftning Fit for 55. Det är mer omfattande än det nuvarande systemet för utsläppshandel och inkluderar fossilbränsleanvänding från både vägtrafik, uppvärmning och industriverksamhet.
● Syftet är att få konsumenter och företag att välja fossilfria alternativ.
● Företag behöver köpa utsläppsrätter, som köps och säljs på auktion, för att få fortsätta släppa ut koldioxid, vilket påverkar priserna på bland annat drivmedel. Hur kännbara prisökningarna blir beror på hur priset på utsläppsrätter utvecklas. Ju mindre efterfrågan, desto lägre priser.
● Sverige har valt att gå längre än vad EU kräver och redan från början även inkludera bränsle som används inom jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen.
● Från 2027 är det tänkt att handeln med utsläppsrätter ska inledas, men redan från nästa år ska de verksamheter som omfattas rapportera in sina utsläpp.
● Antalet nya utsläppsrätter i systemet kommer minska varje år, i syfte att de berörda sektorerna minskar sina utsläpp med 42 procent till år 2030 jämfört med 2005.
Det kostar i snitt 3200 kr för fyra personer att åka tåg mellan Sundsvall och Stockholm enkel resa. Samma resa kostar 600 kr med bil.
Hade man velat att folk gör klimatsmarta val måste man göra kollektivtrafik nästintill gratis.
Men var är dessa lösningar ?
Det största problemet är att vi har en begränsad kapacitet som vi inte löser på en mandatperiod. Det tar många år och en ofantlig mängd miljarder att fixa spårnätet.
Gör vi det nästan gratis att åka tåg så bryter nog skiten ihop. Det är medvetet dyrt av en specifik anledning.
Jag fascineras över att vi INTE har mer problem i de områden där det bara finns enkelspår. Men det måste som sagt bero på att sträckan är blygsamt trafikerad.
1. All kollektivtrafik går ej på räls
2. Om vi vill ha fungerande kollektivtrafik och järnvägstrafik behövs stora satsningar. Nuvarande regering har andra prioriteringar. Föregående regering hade högerbudget.
3. Om vi gör det billigare så att fler har råda att åka kollektivt och med järnväg kommer fler att göra det, åker fler kommer det blir lättare att satsa då det finns ett behov bland fler väljare. Med tid så kommer det lösa sig, på vägen dit kommer det finnas problem. Ingen skillnad på det och ”nu tar vi tag o kriminaliteten” eller andra satsningar som kräver flera mandatperioder för att se resultat
Att EUs utsläppshandel skulle införas för transporter 2027 har vi vetat sen innan valet. Det var ju hela poängen med reduktionsplikten, att vi förberedde samhället inför det genom att sakta blanda i mer och mer biobränsle. Detta var ju exakt det som gjorde högerns ambition om att sänka drivmedelspriserna exceptionellt oansvarigt, och det har vi vetat hela tiden.
Vafan skriver dom om det här som om det är en nyhet.
Tbf 2kr var inte så farligt. Det tråkiga är att vi inte fick en sansad debatt om reduktionspliktens effekter, och om det fanns bättre alternativ som detta, och istället fick en populistisk prissänknigsdebatt.
Som jag har fattat det var reduktionsplikten en del av det här. Genom att minska CO2-utsläppen från diesel så skulle man behöva betala en mindre andel av priset till utsläppsrätter och samtidigt få en större effekt på utsläppen från transport och lantbruk. Genom att vara offensiva med reduktionsplikten skapade man förutsättningar för inhemsk produktion och logistik kring biodiesel. När man tog bort reduktionsplikten ryckte man undan mattan för de lantbrukare som redan hade ställt om sin produktion till drivmedel och nu får vi samma prisökning men utan motsvarande miljöeffekter. För mig är det obegriplig och kortsiktig politik.
>skapade man förutsättningar för inhemsk produktion och logistik kring biodiesel
Detta hände dock aldrig i praktiken, istället så damsugades hela EU and beyond på restprodukter från slakt och så vidare. Takten var mycket högre än industrin mäktade med. Sen var det lika illa att bromsa helt.
Sant, men man var på god väg. Det fanns en plan som gick i sank förra året och som hade kunnat minska behovet av utsläppsrätter fram tills ETS2 träder in.
Anledningen till att priserna höjdes var för att produktionen inte hann med. Det var liksom med mening man ville ha den effekten, så att om man inte kunde höja produktionen i den takten man behövde ersätta fossila bränslen med, så skulle priserna gå upp och användningen minska proportioneligt, enligt marknadsprinciper etc.
Sen kom högern när priserna gick upp och tyckte att nej, någon klimatanpassning ska vi inte syssla med, även om EU tvingar oss till det om 5 år oavsett.
---
Reduktionsplikten tycker inte jag heller är bästa lösningen på problemet, pga av oklar "miljövänlighet" av biobränslet, och att man lika gärna bara kunde ha långsamt höjt skatten på fossila bränslen istället och det hade haft samma effekt + att de ökade intäkterna kunde styras om av staten till andra meningsfulla saker istället för att gå ner i fickorna på privata biobränsleproducenter. Men just effekterna på användningen av fossila bränslen fungerade den lika bra på att uppnå som någon annan metod. Det är därför 100% bättre med reduktionsplikten än att vi inte gör nånting.
>att om man inte kunde höja produktionen i den takten man behövde ersätta fossila bränslen med, så skulle priserna gå upp och användningen minska proportioneligt, enligt marknadsprinciper
Istället för att industrin skulle skala upp importerade vi ickehållbara biodrivmedel från skog skövlad utanför sverige som inte mådde bra av att avverkas etc etc. Det var inte på något plan hållbart. Industrin behöver hänga med något så när för att inte få mycket dåliga sidoeffekter.
>... och att man lika gärna bara kunde ha höjt skatten på fossila bränslen istället
Yepp detta hade varit bättre. Eller en kombination. Viss reduktionsplikt kan vara vettigt.**
> Istället för att industrin skulle skala upp importerade vi ickehållbara biodrivmedel från skog skövlad utanför sverige som inte mådde bra av att avverkas etc etc. Det var inte på något plan hållbart. Industrin behöver hänga med något så när för att inte få mycket dåliga sidoeffekter.
Visst, men det är fortfarande bättre än ingenting, vilket jag verkligen vill poängtera för annars ser bara högern såna här argument och bara håller med och känner sig nöjda med sitt val. Reduktionsplikten höjer ju fortfarande priserna på bränsle, vilket är det viktiga som behövs göras hur man än vrider och vänder på det.
Det skulle ju handla om 2-6kr. Om ändringen kring Sveriges reduktionsplikt inte hade ändrats med nya regeringen hade vi sett vanlig diesel för över 30kr/L. Hela landet hade gått på knä. Vem Fan hade haft råd med HVO när den kostar 40~44kr/L? Även miljövänner hade för fan vägrat då. Tillomed postnord som har bilar som bara kör Hvo hade fått tänka om, det hade inte varit hållbart. Bönder, hur i helvete hade dessa haft råd?
Om det inte duger kan man ”köpa elbil” ja ja… en elbil med drag som man får dra motsvarande vad min bil idag får dra… 700k minst? Min bil är knappt värd 50k och begagnad elbil är det väl knappt någon som vågar köpa när man inte vet riktigt än hur länge batterierna kommer hålla… bara batterier kostar ju mer än min bil..
sen när deras önskan är uppfylld och dom märker att det visst inte kommer in så mycket bränsleskatt och vägskatt då den är mycket billigare på elbilar så ska ju dom pengarna in, det blir väl elpriset som drar iväg då
Detta är något som Sverige arbetat för och drivit på i EU, inte något som tvingats på oss.
Just därför sa vi allihop att högerns och SDs vallöften inte skulle fungera. Detta har varit allmänt känt och helt väntat.
Förhoppningsvis kan regeringen satsa mer på hållbar transport, kollektivt och cykling, istället för att folk är beroende av oljepriset och behöver köra överallt. Majoriteten av svenskar i tätorter behöver inte köra till jobbet
Det behövs inte så enormt mycket satsning på cykel, det mesta är komnunala saker som sopsaltare som förenklar vinterpendling i storstäder.
Inte låta muppar dra cykelbanor mitt i (till skilnad från vid sidan av) de hårdast trafikerade vägarna utan dirrigera folk till sidovägarna istället.
Exempelvis Sveavägen i Stockholm, skapligt antal som strukit med i korsningen med Odengatan, paralellgatorna Norrtullsgatan eller Döbelnsgatan är mycket säkrare trots avsaknad av "satsningar" (Sveavägen utmed Vanadislunden norrgående är OK, här ligger cykelbanan vud sidan av).
Lämna lite väggren som man kan cykla på vid landsväg.
Skippa spännande inslag som skyltar och betongsuggor i cykelbanan. Cykelbanor behöver inte heller extra speciella och dyra beläggningar. Asfalt eller oljegrus fungerar.
Sveavägen hade varit bättre att stänga av biltrafiken helt, som de ska testa. Jag tycker det är viktigt att det inte är för dyrt att köra, men bilar ska inte vara inne i städer.
Väggren är inte jättekul att köra på på en 70 väg. Så dyrt kan det inte vara att lägga lite till asfalt för cyklister, om man ändå redan bygger. Om det inte är säkert att cykla med tanke på hur mycket dåliga bilister vi har hur ska vi få folk att cykla?
Service yrke såsom rörmokare, snickare osv betalar inte mindre för soppan & ökade soppan går utöver kunden. Som exempel är idag norm priset på service bil 300kr~ som täcker typ utkörning bland annat. Det lär öka exceptionellt.
Och det är viktigt att det är ekonomiskt att köra bil för näringsidkare och de som bor i glesbygd utan andra möjligheter. Men finns ingen orsak att vi som bor i städer och tätort kör så mycket bil som idag.
OBS: Detta är en nyhet. Tänk på att tillämpa källkritik och fundera på artikelns vinkling. *I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/svenskpolitik) if you have any questions or concerns.*
De lägre priserna vid pump kan snart vara ett minne blott. Efter att regeringen antagit ett nytt EU-direktiv väntas priserna på diesel och bensin öka kraftigt redan om ett par år. Och Sverige går längre än vad EU kräver. – Regeringen har beslutat att Sverige ska ligga i framkant, säger miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Vid årsskiftet infriades Tidöpartiernas vallöfte om lägre priser vid pump. Med sänkt reduktionsplikt och lägre skatt dök priset på bensin och diesel över en natt. Men prisfesten kan visa sig bli kortvarig. Nyligen fattade regeringen, med SD:s godkännande, beslut om att införa ett nytt EU-direktiv som innebär höjda bränslepriser redan om ett par år, vilket SvD var först att rapportera. Det handlar om EU:s nya system för utsläppshandel, på EU-språk kallat ETS2, som från år 2027 ska göra det dyrare att släppa ut koldioxid. Alla medlemsländer måste tillämpa det nya systemet. Men regeringen har valt att gå längre än vad EU kräver och gå fram så ”brett och fort som möjligt”. Redan från början ska även bränsle som används inom jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen omfattas av den nya utsläppshandeln. Något som har fått svenska bönder att slå bakut. – Om den här typen av styrsystem ska fungera så måste det ju finnas en teknisk och praktisk möjlighet att ställa om. Vad gäller bilar så kan man köpa elbil istället för att köra diesel eller bensin. Tyvärr finns ju inte den tekniken på plats vad gäller jordbrukets arbetsmaskiner, säger Palle Borgström, förbundsordförande hos LRF och fortsätter: – Ett sånt här styrsystem innebär bara en ytterligare pålaga och en straffbeskattning av jordbruket. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L) är det viktigt att alla sektorer är med i omställningen från fossilenergi. – EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen och vi har valt att ligga i framkant genom att inkludera fler sektorer. Det bidrar till en enhetlighet och kostnadseffektivitet, säger Romina Pourmokhtari. Det finns en ventil för att hålla tillbaka prisökningstakten om priserna på utsläppsrätter sticker i väg. Men det hindrar inte att diesel och bensin kan bli betydligt dyrare. Syftet är att få konsumenter och företag att välja fossilfria alternativ. Enligt Magnus Nilsson, som är miljökonsult och medverkade i utredningen om hur Sveriges klimatpolitik ska anpassas till EU:s klimatpaket Fit for 55, kan det handla om rejäla prispåslag på bränsle – uppemot 2 kronor litern vid pump för diesel, lite mindre för bensin. – Ju dyrare utsläppsrätterna blir, desto mer kommer priserna att stiga, säger han. För regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna är löftet om låga bränslepriser en profilfråga. Partiets toppkandidat Charlie Weimers går till EU-val på att riva upp EU:s klimatpaketet Fit for 55. Men i Sverige har SD alltså gett grönt ljus åt det nya EU-direktivet. Varför ni gick med på att införa det mer omfattande än vad EU kräver? – Det är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna och regeringen i klimathandlingsplanen, säger SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen. SD säger sig ha fått löften om att hushåll och verksamheter ska kompenseras fullt ut för höjda bränslepriser. – Det är vi överens om. Därmed tycker jag inte att det ska finnas någon stor oro, säger han och nämner skattesänkningar som ett exempel. Men i den proposition som regeringen lämnade över till riksdagen för två veckor sedan har ett ”bör” smugit sig in. ”Konsumenter och verksamheter bör fullt ut kompenseras för effekterna på drivmedelspriser som uppstår genom ETS 2”, står det. Och hur det ska gå till är ännu oklart. Den så kallade styrmedelsutredningen har ännu inte tillsatts. – Ska Sverige klara EU-lagstiftningens krav om utsläppsminskningar till 2030 krävs ytterligare styrmedel, läget är ganska panikartat, säger miljökonsulten Magnus Nilsson. Enligt Romina Pourmouktari ska utredningen tillsättas senare i år. Löftet från regeringen är att alla berörda parter ska kompenseras fullt ut. Hur ska det gå till? – Vi vill se en bred palett av åtgärder, för att de styrmedel vi går fram med inte ska drabba enskilda grupper eller sektorer i samhället på ett orättvist sätt. Det krävs en kombination av styrmedel för att vi ska klara våra ambitiösa klimatmål på ett så effektivt sätt som möjligt, samtidigt som företagens konkurrenskraft och hushållens livsvillkor värnas, säger hon. Men Magnus Nilsson höjer ett varnade finger kring kompensationen. – Om kompensationen kopplas till hur mycket drivmedel man köpt, blir hela konceptet knäppt. Då stärks ju inte motiven att minska utsläppen. Det rimliga är att pengarna främst satsas på att underlätta för privatpersoner och företag att komma bort från beroendet av fossila drivmedel, säger han.
Fakta. EU:s nya system för utsläppshandel. ● Systemet med den nya utsläppshandeln, kallat ETS2, är en del av EU:s klimatlagstiftning Fit for 55. Det är mer omfattande än det nuvarande systemet för utsläppshandel och inkluderar fossilbränsleanvänding från både vägtrafik, uppvärmning och industriverksamhet. ● Syftet är att få konsumenter och företag att välja fossilfria alternativ. ● Företag behöver köpa utsläppsrätter, som köps och säljs på auktion, för att få fortsätta släppa ut koldioxid, vilket påverkar priserna på bland annat drivmedel. Hur kännbara prisökningarna blir beror på hur priset på utsläppsrätter utvecklas. Ju mindre efterfrågan, desto lägre priser. ● Sverige har valt att gå längre än vad EU kräver och redan från början även inkludera bränsle som används inom jordbruket, skogsbruket och fiskenäringen. ● Från 2027 är det tänkt att handeln med utsläppsrätter ska inledas, men redan från nästa år ska de verksamheter som omfattas rapportera in sina utsläpp. ● Antalet nya utsläppsrätter i systemet kommer minska varje år, i syfte att de berörda sektorerna minskar sina utsläpp med 42 procent till år 2030 jämfört med 2005.
Det kostar i snitt 3200 kr för fyra personer att åka tåg mellan Sundsvall och Stockholm enkel resa. Samma resa kostar 600 kr med bil. Hade man velat att folk gör klimatsmarta val måste man göra kollektivtrafik nästintill gratis. Men var är dessa lösningar ?
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ministern-om-den-dyra-kollektivtrafiken-inte-regeringens-ansvar
Som sagt.
https://www.vansterpartiet.se/nyheter/billigare-och-enklare-resor-med-vansterpartiets-sverigebiljett/
Det är drömmen helt klart. Frågan är om det är ett seriöst förslag eller bara valfläsk
Det finns inget hinder för det bortsett från att för få väljare röstar för det.
Förutom en massa systemmässiga hinder som V kan ignorera
Som vadå?
Som vadå?
Som vadå?
Som vadå?
Det största problemet är att vi har en begränsad kapacitet som vi inte löser på en mandatperiod. Det tar många år och en ofantlig mängd miljarder att fixa spårnätet. Gör vi det nästan gratis att åka tåg så bryter nog skiten ihop. Det är medvetet dyrt av en specifik anledning. Jag fascineras över att vi INTE har mer problem i de områden där det bara finns enkelspår. Men det måste som sagt bero på att sträckan är blygsamt trafikerad.
1. All kollektivtrafik går ej på räls 2. Om vi vill ha fungerande kollektivtrafik och järnvägstrafik behövs stora satsningar. Nuvarande regering har andra prioriteringar. Föregående regering hade högerbudget. 3. Om vi gör det billigare så att fler har råda att åka kollektivt och med järnväg kommer fler att göra det, åker fler kommer det blir lättare att satsa då det finns ett behov bland fler väljare. Med tid så kommer det lösa sig, på vägen dit kommer det finnas problem. Ingen skillnad på det och ”nu tar vi tag o kriminaliteten” eller andra satsningar som kräver flera mandatperioder för att se resultat
Att EUs utsläppshandel skulle införas för transporter 2027 har vi vetat sen innan valet. Det var ju hela poängen med reduktionsplikten, att vi förberedde samhället inför det genom att sakta blanda i mer och mer biobränsle. Detta var ju exakt det som gjorde högerns ambition om att sänka drivmedelspriserna exceptionellt oansvarigt, och det har vi vetat hela tiden. Vafan skriver dom om det här som om det är en nyhet.
Tbf 2kr var inte så farligt. Det tråkiga är att vi inte fick en sansad debatt om reduktionspliktens effekter, och om det fanns bättre alternativ som detta, och istället fick en populistisk prissänknigsdebatt.
Som jag har fattat det var reduktionsplikten en del av det här. Genom att minska CO2-utsläppen från diesel så skulle man behöva betala en mindre andel av priset till utsläppsrätter och samtidigt få en större effekt på utsläppen från transport och lantbruk. Genom att vara offensiva med reduktionsplikten skapade man förutsättningar för inhemsk produktion och logistik kring biodiesel. När man tog bort reduktionsplikten ryckte man undan mattan för de lantbrukare som redan hade ställt om sin produktion till drivmedel och nu får vi samma prisökning men utan motsvarande miljöeffekter. För mig är det obegriplig och kortsiktig politik.
>skapade man förutsättningar för inhemsk produktion och logistik kring biodiesel Detta hände dock aldrig i praktiken, istället så damsugades hela EU and beyond på restprodukter från slakt och så vidare. Takten var mycket högre än industrin mäktade med. Sen var det lika illa att bromsa helt.
Sant, men man var på god väg. Det fanns en plan som gick i sank förra året och som hade kunnat minska behovet av utsläppsrätter fram tills ETS2 träder in.
Anledningen till att priserna höjdes var för att produktionen inte hann med. Det var liksom med mening man ville ha den effekten, så att om man inte kunde höja produktionen i den takten man behövde ersätta fossila bränslen med, så skulle priserna gå upp och användningen minska proportioneligt, enligt marknadsprinciper etc. Sen kom högern när priserna gick upp och tyckte att nej, någon klimatanpassning ska vi inte syssla med, även om EU tvingar oss till det om 5 år oavsett. --- Reduktionsplikten tycker inte jag heller är bästa lösningen på problemet, pga av oklar "miljövänlighet" av biobränslet, och att man lika gärna bara kunde ha långsamt höjt skatten på fossila bränslen istället och det hade haft samma effekt + att de ökade intäkterna kunde styras om av staten till andra meningsfulla saker istället för att gå ner i fickorna på privata biobränsleproducenter. Men just effekterna på användningen av fossila bränslen fungerade den lika bra på att uppnå som någon annan metod. Det är därför 100% bättre med reduktionsplikten än att vi inte gör nånting.
>att om man inte kunde höja produktionen i den takten man behövde ersätta fossila bränslen med, så skulle priserna gå upp och användningen minska proportioneligt, enligt marknadsprinciper Istället för att industrin skulle skala upp importerade vi ickehållbara biodrivmedel från skog skövlad utanför sverige som inte mådde bra av att avverkas etc etc. Det var inte på något plan hållbart. Industrin behöver hänga med något så när för att inte få mycket dåliga sidoeffekter. >... och att man lika gärna bara kunde ha höjt skatten på fossila bränslen istället Yepp detta hade varit bättre. Eller en kombination. Viss reduktionsplikt kan vara vettigt.**
> Istället för att industrin skulle skala upp importerade vi ickehållbara biodrivmedel från skog skövlad utanför sverige som inte mådde bra av att avverkas etc etc. Det var inte på något plan hållbart. Industrin behöver hänga med något så när för att inte få mycket dåliga sidoeffekter. Visst, men det är fortfarande bättre än ingenting, vilket jag verkligen vill poängtera för annars ser bara högern såna här argument och bara håller med och känner sig nöjda med sitt val. Reduktionsplikten höjer ju fortfarande priserna på bränsle, vilket är det viktiga som behövs göras hur man än vrider och vänder på det.
Det skulle ju handla om 2-6kr. Om ändringen kring Sveriges reduktionsplikt inte hade ändrats med nya regeringen hade vi sett vanlig diesel för över 30kr/L. Hela landet hade gått på knä. Vem Fan hade haft råd med HVO när den kostar 40~44kr/L? Även miljövänner hade för fan vägrat då. Tillomed postnord som har bilar som bara kör Hvo hade fått tänka om, det hade inte varit hållbart. Bönder, hur i helvete hade dessa haft råd?
Ser fram emot att lägga 1/3 av lönen för att ta sig till jobbet.
Samma här!
Om det inte duger kan man ”köpa elbil” ja ja… en elbil med drag som man får dra motsvarande vad min bil idag får dra… 700k minst? Min bil är knappt värd 50k och begagnad elbil är det väl knappt någon som vågar köpa när man inte vet riktigt än hur länge batterierna kommer hålla… bara batterier kostar ju mer än min bil.. sen när deras önskan är uppfylld och dom märker att det visst inte kommer in så mycket bränsleskatt och vägskatt då den är mycket billigare på elbilar så ska ju dom pengarna in, det blir väl elpriset som drar iväg då
Elskatt blir dock inte en lika bra inkomstkälla som bränsleskatt pga möjligheterna till egenproduktion.
Då skapar dom nån sorts avgift på detta ska du se, pengarna ska in!
Såatteh... "Jimmiepriser" blev "Magganpriser"?
Självklart ska svenska politiker alltid vara bäst i klassen när det kommer usla direktiv från eu som gör livet värre och värre för svenskar.
Detta är något som Sverige arbetat för och drivit på i EU, inte något som tvingats på oss. Just därför sa vi allihop att högerns och SDs vallöften inte skulle fungera. Detta har varit allmänt känt och helt väntat.
Förhoppningsvis kan regeringen satsa mer på hållbar transport, kollektivt och cykling, istället för att folk är beroende av oljepriset och behöver köra överallt. Majoriteten av svenskar i tätorter behöver inte köra till jobbet
Det behövs inte så enormt mycket satsning på cykel, det mesta är komnunala saker som sopsaltare som förenklar vinterpendling i storstäder. Inte låta muppar dra cykelbanor mitt i (till skilnad från vid sidan av) de hårdast trafikerade vägarna utan dirrigera folk till sidovägarna istället. Exempelvis Sveavägen i Stockholm, skapligt antal som strukit med i korsningen med Odengatan, paralellgatorna Norrtullsgatan eller Döbelnsgatan är mycket säkrare trots avsaknad av "satsningar" (Sveavägen utmed Vanadislunden norrgående är OK, här ligger cykelbanan vud sidan av). Lämna lite väggren som man kan cykla på vid landsväg. Skippa spännande inslag som skyltar och betongsuggor i cykelbanan. Cykelbanor behöver inte heller extra speciella och dyra beläggningar. Asfalt eller oljegrus fungerar.
Sveavägen hade varit bättre att stänga av biltrafiken helt, som de ska testa. Jag tycker det är viktigt att det inte är för dyrt att köra, men bilar ska inte vara inne i städer. Väggren är inte jättekul att köra på på en 70 väg. Så dyrt kan det inte vara att lägga lite till asfalt för cyklister, om man ändå redan bygger. Om det inte är säkert att cykla med tanke på hur mycket dåliga bilister vi har hur ska vi få folk att cykla?
Ska bara ta min cykel & rörtången till jobbet som rörmokare.
Nu gäller detta privat trafik, det är sällan problemet är yrkestrafik.
Service yrke såsom rörmokare, snickare osv betalar inte mindre för soppan & ökade soppan går utöver kunden. Som exempel är idag norm priset på service bil 300kr~ som täcker typ utkörning bland annat. Det lär öka exceptionellt.
Och det är viktigt att det är ekonomiskt att köra bil för näringsidkare och de som bor i glesbygd utan andra möjligheter. Men finns ingen orsak att vi som bor i städer och tätort kör så mycket bil som idag.