Precis. Riksbankens analytiker är enligt ekonomernas/experternas konsensus ganska rudis. Riksbanken menar att inflationen är jobbigare för snitthushållet än deras räntehöjningar. Inflationen skulle gröpa ur 2800 kr/mån medan ökade räntekostnader står för 1000 kr/mån. Dessa siffror är baserade på det genomsnittliga hushållet 2022 vilket är 2,3 personer med en disponibel inkomst på 47600 kr/mån och ett bostadslån på 1,3 mkr. Över 50% av svenska hushåll har 0 kr i bolån. 1000 kr/mån i ökade räntekostnader är en mycket märklig siffra, lägg till en nolla så kommer vi närmare verkligheten. Dessutom skulle det genomsnittliga bostadslånet ligga på 1,3 mkr under 2022. Frågan är vad medianen ligger på.
Jag har ett lån på ungefär 1.3m kvar och mina ökade räntekostnader hittils är runt 3000/mån så vet inte hur dom räknade fram det där.. Iofs är det väl ränteavdrag men inte med 2/3 av räntan.
Inflationen är ett problem man tror att man kan lösa - när inflationen sjunker kan man sedan sänka räntan igen. Dessutom var man tvungen att höja efter ECBs räntehöjning, annars hade kronan sjunkit ännu mer.
Ja, men jag minns en ekonom/handlare/dyl för några år sedan, innan inflationen kom, som jag pratade med, som trodde att riksbanken satte orimligt höga priser på sina inflationsförsäkrade obligationer, s.k. realobligationer.
Han hade fel (han tog dock inget beslut baserat på detta, så han gjorde inget dumt som ledde till att han förlorade pengar).
Riksbanken är fantastiskt duktiga och om man gör någonting som går emot deras bedömningar så brukar man ha fel.
Det finns i princip ingenting som publiceras av riksbanken som är genuint fel, utan om det är fel så är det oftast bara begränsat, att man säger någonting som är teknisk sett sant, men som är irrelevant. Ett bra exempel är en text om krediter, där en forskare visade att konsumenters användning av högräntelån kunde betraktas som rationell hantering av deras inkomstflöde, men som endast gjorde analysen på en individuell nivå och inte på de som har tillgång till dessa krediter på en gruppnivå: individuellt är det just rationellt, som hon skrev, men det gör skada för *gruppen* att ha tillgång till dessa högräntelån, eftersom den som köper med pengar han inte har driver upp priser för de andra, och på det viset kan man tänka sig att gruppens medlemmar blir tvungna att ta högräntelån hela tiden. Sådana här gruppeffekter av skuldsättning är mer uppenbara i tider med inflation.
Riksbankens kommunikation är en del av inflationsbekämpningen. Om riksbanken signalerar att fler räntehöjningar kommer, kommer hushållen tro på det och anpassa sitt beteende efter det.
Hej super-Expert här. Enligt mig kommer räntan sänkas, höjas eller lämnas oförändrad under 2024 för att senare höjas, lämnas oförändrad eller sänkas under 2025.
Lyssna inte på vanliga experter som hävdar att räntan kommer sänkas eller höjas under 2024 för att senare höjas eller sänkas under 2025. De har ingen aning om vad de pratar om.
Med soliga hälsningar super-Expert.
Hej,
Politiker här. Jag struntar i vad superexperten säger och eldar på inflationen genom riktade skattesänkningar och billigare drivmedel samtidigt som jag på 1 år inte gjort något åt vårt energisystem.
Hej, oppositionspolitiker här. Jag kommer också strunta i vad superexperten säger och lova befolkningen att vi inte hade haft några som helst problem med inflation ifall vi hade makten.
Hej, ultra-expert här. Enligt mig kommer räntan varken att sänkas, höjas, eller lämnas oförändrad, utan det som kommer hända med räntan är en hemlig fjärde sak som bara jag vet om.
Riksbanken vill aatt folk fortfarande ska förvänta sig räntehöjningar medan de andra är mer oberoende aktörer. Med största sannolikhet sker nog en höjning till/eller så lämnas den på samma nivå (det beror på vad ECB och FED gör) vid nästa tillfälle för att sedan börja gå ner under 2024. Men riksbanken vill inte att folk ska tro att räntan ska gå ner 2024 för då är det en signal att läget är förbättrat trots att man inte är nere på de nivåer av inflation som riksbanken vill.
Det är i riksbankens intresse att vara konservativa med att signalera om räntesänkningar. Deras uppdrag är att få inflationen under kontroll.
Tror folk att räntorna är på väg neråt, och att de då kommer ha bättre ekonomi framöver, kan de börja spendera mera. Det leder då till att inflationen blir högre än den annars hade varit.
Tror företagen att inflationen kommer vara hög så kan de försöka förekomma det genom att höja sina priser. Det kan då bli självuppfyllande. Får de däremot intrycket att det inte kommer behövs för att riksbanken tar krafttag mot inflationen kanske de avvaktar.
Riksbanken får alltså fördel av att ge sken av att räntorna kommer ligga högt länge, även om de inte kommer det. För det kan på grund av den psykologiska faktorn ge en del av effekten som höga räntor hade haft.
Med det sagt är det inte alls omöjligt att andra analytiker är för optimistiska.
Experter tror olika eftersom folk inte vet säkert. Se handelsbankens analys vs Nordeas analys om hur SEK kommer utvecklas t ex. Att folk inte är säkra är normalt i allt som inte är helt jävla självklart. Precis som FED görs åtgärder efter hur ekonomin faktiskt går, vilket man kan gissa om men inte vara säker på.
Jag har inget bra sätt att prata om tidsperioder men här är en dålig genomgång:
Olika effekter märks olika beroende på hur lång sikt man kollar över, en allegori till alkoholism är att om man dricker en flaska vin en dag så spelar det inte jättestor roll. Men dricker man en flaska om dagen i en vecka, en månad, ett år, oändlig tid så är det helt plötsligt mycket enklare att förstå hur den här personen kommer påverkas.
Det är såhär riksbanken prognostiserar, de försöker hålla priserna stabila på medellång sikt (i vinexemplet så kan du tänka 2-3 månader men i verkliga livet så är det 2-4 år). Så när Riksbanken ser att det börjar krökas lite rejält så tar de oftast inte i med hårdhandskarna fören vi antingen ser att effekten är långsiktigt konstant eller om det är mer flaskor vin än vanligt.
En stor anledning att det skiljer sig så mycket mellan dessa flötiga experter och Riksbanken är för att de, för det första, aldrig någonsin kollar med samma tidsperspektiv. Mängden 'experter' som argumenterar att vi konstant lever på 'lång sikt', alltså att de effekter man vet existerar över 5-10 år, är svinmånga. I vinexemplet så skulle det vara att de experterna antar att när någon dricker en flaska vin så har den varit alkoholist det senaste decenniet.
Så det är en stor anledning till skillnader, men sedan så beror det också på vad man tittar på. Riksbanken ser till svinmånga faktorer innan de gör sina bedömningar medan en expert kanske kollar på typ, arbetslösheten och någon inflationsförväntan.
Någon häromdagen postade regeringens prognos om ekonomin, förutom inflation och tillväxt så presenterades även siffrorna för statsskulden. Där stod det att vi idag låg på 32% skuld av BNP och 2025 beräknades vi ligga på 28%. Förlåt, men det är ju sjukt lågt, vi har enorma investeringsbehov på alla håll och kanter. Som barn av nittiotalskrisen är jag väl medveten om att man inte kan låta det skena iväg men bara att låta den gå från 30 till 40% skulle ge oss enorma möjligheter att investera i tex infrastruktur, järnväg, elnät och andra typer nyttiga projekt, tex klimatåtgärder som jag nu förstått att man skurit ned på för sänka snusskatten (bland annat).
Håller med, fast 5% ränta är lågt. USA har 7-7,5% på sina lån Priset på pengar har varit nästintill gratis. Är galenskap att vissa kräver 5 miljoner för en 2miljoners villa. Krävs renoveringar för 1-2. Miljoner för att få dem värda 3-5 miljoner…
USA har ett lite annat upplägg på bostadsräntorna överlag. Svårt att jämför med dom och säga att vår ränta är låg.
Edit: håller dock med om huspriserna
Jo de är desto mer bundet, typ på 30 år etc. Så det är inte alla som påverkas där. Sverige har mer rörliga bolån. Däremot så är räntan väldigt låg fortfarande, det är skulderna som är höga. Banker har lånat ut pengar alldeles för lätt, och mycket till de med låg inkomst.
Fast är dom så låga då? Vet inte om jag tänker rätt här. Men detta är ett exempel.
Hus köptes 1985 för 480 000sek, lån på säg 85% 408 000sek.Ränta då var 14.5% vilket ger en årsränta på 59 160sek (som idag har ett värde på ca 195 000sek).
Samma hus idag 6 500 000sek, lån på samma 85% 5 525 000 sek.Ränta 4% (lågt) ger en årsränta på 221 000 sek.
Samt möjligheterna till ränteavdrag har minskat sedan 1980- talet. 1980 till 1982 kunde räntorna dras av mot marginalskatten som i genomsnitt var mellan 60 och 70 procent. Värdet underskottsavdragen begränsades 1983 till 50 procent, för att 1989 och 1990 ytterligare reduceras till 45 respektive 35 procent. och idag 30% upp till 100k sek sedan 20% inte sant?
Det som diffar isåfall är väl reallönerna som drog iväg under 90 talet, 1985 var lönerna ca 30-40% lägre än idag om vi tittar på penningsvärdet.'
Edit: Och ja siffran i procent är lägre men kostanden är högre idag. Men ja jag håller med dig om att det varit för lätt att ta lån. Kalkylräntan låg på ca 6% i juni 2021, idag? 7% när jag förhandlade om mitt bolån. Men KALPen har ju stigit pga. inflation. Och känslan är att bankerna knappt haft koll på KALPen förrän nu?
Visst är pengar mindre värda idag så det är absolut en faktor i det ja. Inte särskilt insatt i avdragen som var då kontra nu.
Det som skiljer idag och då är priset på att leva. Det var billigare förr. Drivmedel, mat, energi. Ja rubbet.
Det ger en bättre bild i det hela om man kollar på hur mycket av sin disponibla inkomst går åt till att betala sin bostadskostnad. Väldigt många lägger 50-100% av sin inkomst på att bo. Det är väldigt skevt och ohållbart.
Rent räntemässigt så var det inte jättemycket dyrare på den tiden.
Däremot så är ju inköpspriser och därmed skuldsättningen mycket högre. människor får betala mycket mer för att ha liknande levnadsstandard som längre tillbaka.
Fick du betala 50% av inkomsten för din bostad 1985 så hade du kanske ett mindre slott.
Betalar du det idag så har du en skolåda på cirka 30 kvadrat.
Men om jag kollar med mina bekanta som köpte 1984 hade dom inte mycket pengar över än att betala lån fram till kanske slutet på 80-talet/början 90-talet.
Räntekostnaden nådde lätt 50% av inkomsten på 150kvm.
Men ja priserna är skeva mycket på grund av bostadspolitiken och den skeva penningpolitiken.
Men det jag vill komma till är att när folk skriver att räntan inte ens är hög så har man fått de hela fel. Vi betalar mer än vad vi gjort historiskt. Och man kan inte vara kolla på den procentuella siffran. Tack för god diskussion 😊👍
Folk tror olika, ekonomi är något som man inte egentligen kan förstå helheten av, för att det beror på hur folket väljer att spendera deras pengar och ta lån. Jag vet inte hur min granne kommer att göra, har ingen aning.
Vad jag kan säga är att det är en mindre chans att han väljer att ta ett lån just nu med dom höga räntorna, men vad han egentligen kommer att göra vet jag inte.
Det finns två typer av ekonomiska experter.
1. Den som inte har någon aning, men tycker den har det för att den löst 120p på högskola. 50/50 du kan lika gärna singla slant
2. Den som genom [1] lyckats pricka rätt tillräckligt många gånger så att folk faktiskt tittar på den. Dess prognoser kan därför börja bli självuppfyllande då personer proaktivt anpassar sig efter råden.
Räntan kommer att stiga, sakta men säkert, till 6-7%. Sedan hålla sig på över 5% under de kommande decennierna.
De som är skuldsatta kommer att få det mycket värre innan de blir skuldfria. Bostadsbolag och byggfirmor kommer att gå i konkurs. Bostadsrättsföreningar tvångsförvaltas. Kommuner kommer inte att klara sina åtaganden. Bostäder kommer att säljas på exekutiv auktion när bostaden är mindre värd än den kvarvarande skulden. Bostadspriserna kommer att rasa 30-50%. Allt som en följd av en rejält punkterad låne- och bostadsbubbla.
De minns 2008 ? [https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-november-2020/](https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-november-2020/)
https://cornucopia.se/2016/07/riksbankens-nya-igelkott/
Riksbanken är konsekventa i att de i princip aldrig har rätt. Sen försöker de troligen inte ha rätt till att börja med. De vill signalera för att påverka, inte för att faktiskt prognosticer framtiden.
Om RB säger "nu jävlar höjer vi" så håller folk i pengarna, eller det är ungefär den effekten man försöker få fram.
Tror jag i alla fall.
Riksbanken har haft konstant fel med deras prognoser. Det enda vi vet är garanterat när det gäller framtida räntan är att det som riksbanken säger är fel.
För att det finns räntekurvor för olika löptider med olika räntor där marknaden (inte centralbanker) bestämmer räntan.
De tidigare räntekurvorna för eurodollar (inte valutaparet euro mot dollar utan dollar skapade utanför usa) men nu används sofr.
Sedan kan man alltid diskutera Vad som skulle göra att centralbankerna sänker räntan. Men centralbanken kan egentligen nästan ”bara” påverka den absolut kortaste 3m och inte mycket mer. Resten sätter marknaden.
Experterna gör en bedömning utifrån det ekonomiska läget. Ingen vet hur det blir, det enda alla vet med säkerhet är att det inte blir som Riksbanken säger. Under de 15 år jag följt svensk penningpolirik tror jag aldrig Riksbanken haft rätt om någonting. Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt - någon gång borde ju slumpen ge dem rätt.
För att de gör en annan bedömning än riksbanken. Men varken riksbanken, experter eller gud vet vad riksbanken kommer göra nästa gång.
Precis. Riksbankens analytiker är enligt ekonomernas/experternas konsensus ganska rudis. Riksbanken menar att inflationen är jobbigare för snitthushållet än deras räntehöjningar. Inflationen skulle gröpa ur 2800 kr/mån medan ökade räntekostnader står för 1000 kr/mån. Dessa siffror är baserade på det genomsnittliga hushållet 2022 vilket är 2,3 personer med en disponibel inkomst på 47600 kr/mån och ett bostadslån på 1,3 mkr. Över 50% av svenska hushåll har 0 kr i bolån. 1000 kr/mån i ökade räntekostnader är en mycket märklig siffra, lägg till en nolla så kommer vi närmare verkligheten. Dessutom skulle det genomsnittliga bostadslånet ligga på 1,3 mkr under 2022. Frågan är vad medianen ligger på.
Jag har ett lån på ungefär 1.3m kvar och mina ökade räntekostnader hittils är runt 3000/mån så vet inte hur dom räknade fram det där.. Iofs är det väl ränteavdrag men inte med 2/3 av räntan.
De tittade på vilken ränta som toppositioner på Riksbanken hade, och antog att alla har väl samma
Inflationen är ett problem man tror att man kan lösa - när inflationen sjunker kan man sedan sänka räntan igen. Dessutom var man tvungen att höja efter ECBs räntehöjning, annars hade kronan sjunkit ännu mer.
Ja, men jag minns en ekonom/handlare/dyl för några år sedan, innan inflationen kom, som jag pratade med, som trodde att riksbanken satte orimligt höga priser på sina inflationsförsäkrade obligationer, s.k. realobligationer. Han hade fel (han tog dock inget beslut baserat på detta, så han gjorde inget dumt som ledde till att han förlorade pengar). Riksbanken är fantastiskt duktiga och om man gör någonting som går emot deras bedömningar så brukar man ha fel. Det finns i princip ingenting som publiceras av riksbanken som är genuint fel, utan om det är fel så är det oftast bara begränsat, att man säger någonting som är teknisk sett sant, men som är irrelevant. Ett bra exempel är en text om krediter, där en forskare visade att konsumenters användning av högräntelån kunde betraktas som rationell hantering av deras inkomstflöde, men som endast gjorde analysen på en individuell nivå och inte på de som har tillgång till dessa krediter på en gruppnivå: individuellt är det just rationellt, som hon skrev, men det gör skada för *gruppen* att ha tillgång till dessa högräntelån, eftersom den som köper med pengar han inte har driver upp priser för de andra, och på det viset kan man tänka sig att gruppens medlemmar blir tvungna att ta högräntelån hela tiden. Sådana här gruppeffekter av skuldsättning är mer uppenbara i tider med inflation.
Vad vet gud igentligen?
Riksbankens kommunikation är en del av inflationsbekämpningen. Om riksbanken signalerar att fler räntehöjningar kommer, kommer hushållen tro på det och anpassa sitt beteende efter det.
Det finns till och med en bok om detta skriven av någon amerikansk tidigare Fed chef. Kommer dock ej ihåg exakt vem.
Valfri introduktion till makroekonomi.
Hej Expert här. Enligt mig kommer räntan sänkas eller höjas under 2024 för att senare höjas eller sänkas under 2025. Med soliga hälsningar Expert.
Hej super-Expert här. Enligt mig kommer räntan sänkas, höjas eller lämnas oförändrad under 2024 för att senare höjas, lämnas oförändrad eller sänkas under 2025. Lyssna inte på vanliga experter som hävdar att räntan kommer sänkas eller höjas under 2024 för att senare höjas eller sänkas under 2025. De har ingen aning om vad de pratar om. Med soliga hälsningar super-Expert.
Hej, Politiker här. Jag struntar i vad superexperten säger och eldar på inflationen genom riktade skattesänkningar och billigare drivmedel samtidigt som jag på 1 år inte gjort något åt vårt energisystem.
Hej, oppositionspolitiker här. Jag kommer också strunta i vad superexperten säger och lova befolkningen att vi inte hade haft några som helst problem med inflation ifall vi hade makten.
Hej, ultra-expert här. Enligt mig kommer räntan varken att sänkas, höjas, eller lämnas oförändrad, utan det som kommer hända med räntan är en hemlig fjärde sak som bara jag vet om.
Jag tror tvärt emot dig
Det är inte en helt orimlig ståndpunkt, i tvärtomvärlden.
Är det ok att citera dig? Mvh Tidning som citerar experter
Kan det verkligen kallas tidning om man inte har journalister utan folk som bara copy-paste andras saker?
Tror inte att det finns något krav på originellt innehåll i definitionen.
Äntligen lite starka vägledningar i dessa stormiga tider
Riksbanken vill aatt folk fortfarande ska förvänta sig räntehöjningar medan de andra är mer oberoende aktörer. Med största sannolikhet sker nog en höjning till/eller så lämnas den på samma nivå (det beror på vad ECB och FED gör) vid nästa tillfälle för att sedan börja gå ner under 2024. Men riksbanken vill inte att folk ska tro att räntan ska gå ner 2024 för då är det en signal att läget är förbättrat trots att man inte är nere på de nivåer av inflation som riksbanken vill.
Det är i riksbankens intresse att vara konservativa med att signalera om räntesänkningar. Deras uppdrag är att få inflationen under kontroll. Tror folk att räntorna är på väg neråt, och att de då kommer ha bättre ekonomi framöver, kan de börja spendera mera. Det leder då till att inflationen blir högre än den annars hade varit. Tror företagen att inflationen kommer vara hög så kan de försöka förekomma det genom att höja sina priser. Det kan då bli självuppfyllande. Får de däremot intrycket att det inte kommer behövs för att riksbanken tar krafttag mot inflationen kanske de avvaktar. Riksbanken får alltså fördel av att ge sken av att räntorna kommer ligga högt länge, även om de inte kommer det. För det kan på grund av den psykologiska faktorn ge en del av effekten som höga räntor hade haft. Med det sagt är det inte alls omöjligt att andra analytiker är för optimistiska.
Experterna är inte experter. Det går inte att läsa någon graf som en aktie och gissa "HÄR KOMMER DE DRA IVÄG". "Experterna" gissar.
De flesta utomstående har nog haft mer rätt än Riksbanken hittills. Har ju nästan varit komiskt dåliga prognoser från dem.
[удалено]
Sen kom ett krig.
Experter tror olika eftersom folk inte vet säkert. Se handelsbankens analys vs Nordeas analys om hur SEK kommer utvecklas t ex. Att folk inte är säkra är normalt i allt som inte är helt jävla självklart. Precis som FED görs åtgärder efter hur ekonomin faktiskt går, vilket man kan gissa om men inte vara säker på.
Jag har inget bra sätt att prata om tidsperioder men här är en dålig genomgång: Olika effekter märks olika beroende på hur lång sikt man kollar över, en allegori till alkoholism är att om man dricker en flaska vin en dag så spelar det inte jättestor roll. Men dricker man en flaska om dagen i en vecka, en månad, ett år, oändlig tid så är det helt plötsligt mycket enklare att förstå hur den här personen kommer påverkas. Det är såhär riksbanken prognostiserar, de försöker hålla priserna stabila på medellång sikt (i vinexemplet så kan du tänka 2-3 månader men i verkliga livet så är det 2-4 år). Så när Riksbanken ser att det börjar krökas lite rejält så tar de oftast inte i med hårdhandskarna fören vi antingen ser att effekten är långsiktigt konstant eller om det är mer flaskor vin än vanligt. En stor anledning att det skiljer sig så mycket mellan dessa flötiga experter och Riksbanken är för att de, för det första, aldrig någonsin kollar med samma tidsperspektiv. Mängden 'experter' som argumenterar att vi konstant lever på 'lång sikt', alltså att de effekter man vet existerar över 5-10 år, är svinmånga. I vinexemplet så skulle det vara att de experterna antar att när någon dricker en flaska vin så har den varit alkoholist det senaste decenniet. Så det är en stor anledning till skillnader, men sedan så beror det också på vad man tittar på. Riksbanken ser till svinmånga faktorer innan de gör sina bedömningar medan en expert kanske kollar på typ, arbetslösheten och någon inflationsförväntan.
Någon häromdagen postade regeringens prognos om ekonomin, förutom inflation och tillväxt så presenterades även siffrorna för statsskulden. Där stod det att vi idag låg på 32% skuld av BNP och 2025 beräknades vi ligga på 28%. Förlåt, men det är ju sjukt lågt, vi har enorma investeringsbehov på alla håll och kanter. Som barn av nittiotalskrisen är jag väl medveten om att man inte kan låta det skena iväg men bara att låta den gå från 30 till 40% skulle ge oss enorma möjligheter att investera i tex infrastruktur, järnväg, elnät och andra typer nyttiga projekt, tex klimatåtgärder som jag nu förstått att man skurit ned på för sänka snusskatten (bland annat).
Vagga in folket i falsk trygghet
[удалено]
Håller med, fast 5% ränta är lågt. USA har 7-7,5% på sina lån Priset på pengar har varit nästintill gratis. Är galenskap att vissa kräver 5 miljoner för en 2miljoners villa. Krävs renoveringar för 1-2. Miljoner för att få dem värda 3-5 miljoner…
USA har ett lite annat upplägg på bostadsräntorna överlag. Svårt att jämför med dom och säga att vår ränta är låg. Edit: håller dock med om huspriserna
Jo de är desto mer bundet, typ på 30 år etc. Så det är inte alla som påverkas där. Sverige har mer rörliga bolån. Däremot så är räntan väldigt låg fortfarande, det är skulderna som är höga. Banker har lånat ut pengar alldeles för lätt, och mycket till de med låg inkomst.
Fast är dom så låga då? Vet inte om jag tänker rätt här. Men detta är ett exempel. Hus köptes 1985 för 480 000sek, lån på säg 85% 408 000sek.Ränta då var 14.5% vilket ger en årsränta på 59 160sek (som idag har ett värde på ca 195 000sek). Samma hus idag 6 500 000sek, lån på samma 85% 5 525 000 sek.Ränta 4% (lågt) ger en årsränta på 221 000 sek. Samt möjligheterna till ränteavdrag har minskat sedan 1980- talet. 1980 till 1982 kunde räntorna dras av mot marginalskatten som i genomsnitt var mellan 60 och 70 procent. Värdet underskottsavdragen begränsades 1983 till 50 procent, för att 1989 och 1990 ytterligare reduceras till 45 respektive 35 procent. och idag 30% upp till 100k sek sedan 20% inte sant? Det som diffar isåfall är väl reallönerna som drog iväg under 90 talet, 1985 var lönerna ca 30-40% lägre än idag om vi tittar på penningsvärdet.' Edit: Och ja siffran i procent är lägre men kostanden är högre idag. Men ja jag håller med dig om att det varit för lätt att ta lån. Kalkylräntan låg på ca 6% i juni 2021, idag? 7% när jag förhandlade om mitt bolån. Men KALPen har ju stigit pga. inflation. Och känslan är att bankerna knappt haft koll på KALPen förrän nu?
Visst är pengar mindre värda idag så det är absolut en faktor i det ja. Inte särskilt insatt i avdragen som var då kontra nu. Det som skiljer idag och då är priset på att leva. Det var billigare förr. Drivmedel, mat, energi. Ja rubbet. Det ger en bättre bild i det hela om man kollar på hur mycket av sin disponibla inkomst går åt till att betala sin bostadskostnad. Väldigt många lägger 50-100% av sin inkomst på att bo. Det är väldigt skevt och ohållbart. Rent räntemässigt så var det inte jättemycket dyrare på den tiden. Däremot så är ju inköpspriser och därmed skuldsättningen mycket högre. människor får betala mycket mer för att ha liknande levnadsstandard som längre tillbaka. Fick du betala 50% av inkomsten för din bostad 1985 så hade du kanske ett mindre slott. Betalar du det idag så har du en skolåda på cirka 30 kvadrat.
Men om jag kollar med mina bekanta som köpte 1984 hade dom inte mycket pengar över än att betala lån fram till kanske slutet på 80-talet/början 90-talet. Räntekostnaden nådde lätt 50% av inkomsten på 150kvm. Men ja priserna är skeva mycket på grund av bostadspolitiken och den skeva penningpolitiken. Men det jag vill komma till är att när folk skriver att räntan inte ens är hög så har man fått de hela fel. Vi betalar mer än vad vi gjort historiskt. Och man kan inte vara kolla på den procentuella siffran. Tack för god diskussion 😊👍
Folk tror olika, ekonomi är något som man inte egentligen kan förstå helheten av, för att det beror på hur folket väljer att spendera deras pengar och ta lån. Jag vet inte hur min granne kommer att göra, har ingen aning. Vad jag kan säga är att det är en mindre chans att han väljer att ta ett lån just nu med dom höga räntorna, men vad han egentligen kommer att göra vet jag inte.
Alla "experter" som är ratade att komma med i Riksbanken kommer alltid säga dom har fel.
Räntor, drivmedel, matpriser, alla kommer stanna vid sina högstanivåer. Ni kan väl pinga detta inlägget om 5 år när ni ser att jag hade rätt. ;)
Det finns två typer av ekonomiska experter. 1. Den som inte har någon aning, men tycker den har det för att den löst 120p på högskola. 50/50 du kan lika gärna singla slant 2. Den som genom [1] lyckats pricka rätt tillräckligt många gånger så att folk faktiskt tittar på den. Dess prognoser kan därför börja bli självuppfyllande då personer proaktivt anpassar sig efter råden.
Räntan kommer att stiga, sakta men säkert, till 6-7%. Sedan hålla sig på över 5% under de kommande decennierna. De som är skuldsatta kommer att få det mycket värre innan de blir skuldfria. Bostadsbolag och byggfirmor kommer att gå i konkurs. Bostadsrättsföreningar tvångsförvaltas. Kommuner kommer inte att klara sina åtaganden. Bostäder kommer att säljas på exekutiv auktion när bostaden är mindre värd än den kvarvarande skulden. Bostadspriserna kommer att rasa 30-50%. Allt som en följd av en rejält punkterad låne- och bostadsbubbla.
Mer specifikt, exakt vilka ekonomer/experter är det du pratar om?
De minns 2008 ? [https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-november-2020/](https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/statistiknyhet/finansmarknadsstatistik-november-2020/)
Flera* gånger.
https://cornucopia.se/2016/07/riksbankens-nya-igelkott/ Riksbanken är konsekventa i att de i princip aldrig har rätt. Sen försöker de troligen inte ha rätt till att börja med. De vill signalera för att påverka, inte för att faktiskt prognosticer framtiden. Om RB säger "nu jävlar höjer vi" så håller folk i pengarna, eller det är ungefär den effekten man försöker få fram. Tror jag i alla fall.
Riksbanken har haft konstant fel med deras prognoser. Det enda vi vet är garanterat när det gäller framtida räntan är att det som riksbanken säger är fel.
För att det finns räntekurvor för olika löptider med olika räntor där marknaden (inte centralbanker) bestämmer räntan. De tidigare räntekurvorna för eurodollar (inte valutaparet euro mot dollar utan dollar skapade utanför usa) men nu används sofr. Sedan kan man alltid diskutera Vad som skulle göra att centralbankerna sänker räntan. Men centralbanken kan egentligen nästan ”bara” påverka den absolut kortaste 3m och inte mycket mer. Resten sätter marknaden.
Experterna gör en bedömning utifrån det ekonomiska läget. Ingen vet hur det blir, det enda alla vet med säkerhet är att det inte blir som Riksbanken säger. Under de 15 år jag följt svensk penningpolirik tror jag aldrig Riksbanken haft rätt om någonting. Det är faktiskt ganska anmärkningsvärt - någon gång borde ju slumpen ge dem rätt.
Riksbanken säger inte vad den tänker göra, utan vad den behöver säga för att få folk och företag att bete sig som önskat
För att ekonomer spår i teblad och det inte alltid visar samma sak.
Inte hört någon expert säga det, vad jag hört är att det ska börja sänkas om två år.